En annan variant är att jämföra managementkonsulten med jazzmusiker.
Jazzmusikern lyfter instrumentet och slår an en ton och låter klangerna ljuda. I bakhuvudet vet han eller hon hur föregångarna har spelat. Han kan sin musikhistoria, sin musikteori och har praktisk erfarenhet kombinerat med teknisk färdighet. Han har förmågan att ackompanjera andra, att spela och anpassa sig till en ensemble, han kan spela solo om det krävs. Han kan hålla sig till reglerna och bryta mot dem och samtidigt veta när, var och hur det är lämpligt.
Som någon uttryckte det: Man måste lära sig reglerna för att veta hur man kan bryta mot dem.
Som Ingmar Bergman uttryckte det: Endast den som är förberedd i minsta detalj kan improvisera.
När musikern fortsätter spela och följer den melodiska utvecklingen väljer han toner utifrån tre strategier. Han assimilerar – smälter samman tidigare intryck och får det att passa på den arena han befinner sig. Han imiterar – härmar och lånar uttryck mer rakt av. Innoverar – han skapar nya musikaliska uttryck.
Hela tiden är han medveten om att han befinner sig på en arena. Framför en publik. Han vet också att varje publik har sina förväntningar. En tradjazzpublik har sina. Bluesjazz andra. Jazz med dragning åt dansband ytterligare andra.
En riktigt bra jazzmusiker anpassar sig, improviserar, leker och tillgodoser olika mottagare. För musikern finns ingen sanning – ingen matematisk universalformel. Det är upp till mottagarens uppfattning. Vissa mottagare uppskattar teknisk duglighet, andra det emotionella, andra det uppsluppna och lättsamma.
När musiken har klingat ut och publiken applåderar låter jazzmusikern solisten stå i strålkastarljuset. För egen del lägger han ner instrumentet i fordralet och smyger ut bakvägen. Jazzmusikern spelar förvisso för sin publik – han är på flera sätt beroende av den. Men den stora drivkraften är musiken i sig, det konstnärliga uttrycket.
Not: Läs gärna Staffan Furustens utmärkta bok ”God managementkonsultation: reglerad expertis eller improviserat artisteri” där han bland annat jämför managementkonsulten med improviserande jazzmusiker.
