Genesis 2.0

En berättelse om hur IT började – how IT all began.

Svenska kommuner behöver bli mer strategiska

i sin hantering av IT

Man ska inte generalisera – det finns sannolikt kommuner som är goda undantag (låt mig gärna veta i så fall).

Vanligt är i alla fall att svenska kommuner hanterar IT som tekniska prylar: mobiltelefoner och datorer med programvaror som ordbehandlare, excel, bildprogram, mail etc.

Agendorna på olika kommunala IT-forum handlar ofta om vilka produkter man ska välja: Open Office, Word, Open Source, Vista etc.

Frågor som också är viktiga.

Det jag däremot kan sakna är en blick som ser IT ur ett vidare perspektiv. Frågan bör lyftas till att handla om e-tjänster, informationsförsörjning, informationssäkerhet och informationsstyrning. Områden som indirekt får en inverkan på teknisk infrastruktur – men aldrig tekniken för teknikens skull, däremot teknik för att stötta verksamhetens informationsbehov.

E-tjänster

Vad innebär det egentligen på kort och lång sikt att kommunen ska satsa på e-tjänster? Vilka långsiktiga effekter vill man uppnå gentemot kommuninvånare? Vilka tjänster vill man tillhandahålla idag och imorgon? Vad innebär det internt för förvaltningar, bolag och deras organisation, arbetssätt och rutiner? Hur påverkar det dagens tekniska plattform? Hur ska man investera idag och samtidigt säkra att plattformen även täcker morgondagens behov?

Informationsförsörjning

Vilken information ska man förmedla till kommunens invånare? Till medarbetare inom kommunen? Hur förmedlar man den på bästa sätt? Vilka kanaler? Hur kommunicerar man på ett enhetligt sätt? Vilken eller vilka tekniska lösningar finns för att säkra informationsförsörjningen? Hur kan vi hantera offentlighetsprincipen på ett mer effektivt sätt? Hur ser vi till att beslutsfattare inom kommunen har rätt information vid rätt tillfälle för att fatta rätt beslut? Hur ser vi till att ha en modern skolmiljö som tillgodoser elevernas ständigt ökade krav på information?  Vilken inverkan får informationsförsörjningen på underliggande tekniska infrastruktur?

Informationssäkerhet

Hur säkrar vi e-tjänster och informationsförsörjning och samtidigt levererar tjänster och information på ett säkert sätt? Hur ser vi till att informationen är tillgänglig när den behövs, inte kommer någon obehörig till handa och inte är möjlig att förvanska?  Hur lever vi upp till lagstiftning som Pul, Socialtjänstlagen etc som påverkar hur vi hanterar informationen?

Informationsstyrning

I samband med att vi går mot e-tjänster och informationsförsörjning kommer även frågan att dyka upp som handlar om ägarskap, roller och ansvar. Vem äger informationen? Vem kan ställas till svars om informationen inte stämmer? Vem har rätt att ändra informationen? Hur kvalitetssäkras informationen? Hur ser vi till att ha gemensamma begrepp och definitioner? Hur tar man tillvara på medarbetarnas, kommuninvånarnas och elevernas nya krav på information? Hur ser man till att pågående projekt och förvaltningsprocesser på IT-sidan tar hänsyn till befintliga informationsmodeller och tekniska lösningar?  Vem fattar olika beslut och i vilka forum tar man upp olika typer av frågor?

Det här borde vara fokusområden för varje svensk kommun – hur ser det ut där du bor?

IT i gymnasieskolan

För drygt tio år sen var jag IT-lärare på gymasiet.

Det var ett helvete.

Av flera anledningar:

Flera av de övriga IT-lärarna var omskolade maskinskrivningslärarinnor i sextioårsåldern som förvisso älskade sina elever men hyste aningen mindre förkärlek till tekniken…  Något som påverkade deras utstrålning i klassrummet – hur de motiverade sina elever att ta till sig allt det nya.

En annan anledning var att eleverna antingen älskade eller hatade IT.

De som älskade satt gärna och körde IRQ, MIRQ, ICQ, MSN etc och minimerade fönstren så snart man passerade.  Det fanns även de som porrsurfade, läste texter på morbida siter etc.  Gärna kombinerat med mobiltelefoni, musikspelare och radion som de ville ha på i klassrummet. Att analysera deras inlämningsuppgifter handlade mycket om att använda sökmotorer för att avgöra om de hade plagierat uppsatserna helt eller bara delvis.  En annan utmaning som lärare var att försöka hantera de mest avancerade IT-eleverna – snillena som hackade sig in på lärarnas datorer etc (en elev visade sig sedermera bistå FBI som virusjägare)

De som hatade IT stönade över alla uppgifter.  De svor så snart de fastnade och räckte upp handen eller gallskrek efter hjälp – gärna innan de hade läst innantill eller försökt hitta lösningar på egen hand.

Imorgon ska jag träffa en IT-samordnare vid Utbildningsförvaltningen vid en kommun.

Det har ändå gått tio år.

Jag antar att alla såna här bekymmer är borta idag – nu är vi ändå vana att använda IT.

Liknelsen mellan information och vatten

Vid närmare eftertanke – bättre än man kan tro.

Liksom information har vatten sin livscykel.  Vattnet som sipprar från molnen, sjunker ner i dagvattnet, grundvattnet och fångas upp och förs vidare in i reningsverken, vidare till hus och hem och renas återigen och ut i sjöar, bäckar, åar och dunstar och stiger återigen mot skyn.

Där har vi Information Management – informationens livscykel.

Sen har vi det andra.

Människans tillvaro.

Där vi tar vattnet för givet.  Jag tänker på handfat, dusch, bad, diskvatten, tvättmaskiner, diskmaskiner, toaletter, vattenkranar och så vidare.  En naturlig del i människans vardag, våra processer.

Där har vi informationsförsörjning.  Informationens stöd till verksamhetsprocesserna.  Enterprise Content Management, kanske.

En annan aspekt – vattnets tillstånd i form av fast, flytande och gas.  Kanske kan liknas med hur vi förändrar informationen för olika ändamål.  Format för att passa mottagarens behov.  Business Intelligence, kanske.  Integration, kanske.

Vad är i så fall IT?

Om informationen är vattnet som flödar så är IT det samma som ledningarna, krökarna, pumparna, kloakerna, filtren, klarningsmedlen, vattendepåerna – allt som behövs för att säkra vattenförsörjningen.

Men hur kommer det sig i så fall…

Att när det kommer till vatten…

så diskuterar vi sällan underliggande infrastruktur.

Men när det handlar om information och IT så fastnar vi alltid i tekniska detaljer.

Det kanske är dags att slänga IT-begreppet och bara prata I?

Uppdaterat

Användbarhet – vad är det?  Klarningsmedlet?  Lyxen att få vattnet med sprudlande bubblor?  Saftessensen?

Inte är det väl lågkonjunktur

Men branschen vilar stilla – knappt en krusning på ytan.  Inströmningen av uppdrag sinar och snart står vattenmagasinen tomma.

Det betyder att jag måste ändra mindset – från att prestera och leverera till att vara uppsökande och säljande.  Jag har svårt med det.  Omställningen.  Har tidigare jobbat i linjeorganisation och kategoriskt avvisat näsvisa säljare.  Nu sitter jag på andra sidan.

Sätt att säkra beläggningen:

• Säljmöten – vara med på så många säljmöten som möjligt.
• Telefoni – uppvakta nyckelpersoner per telefon. (ett telefonsamtal av hundra leder till möte, ett möte av hundra leder till affär – kan det stämma?)
• Nätverka – skapa kontakter i LinkedIn, Facebook och så vidare. Delta på nätverksträffar IRL. Ska iväg och mingla nästa vecka.
• Blogga – bygga relationer till läsare och andra bloggare inom området. Men varför så få som bloggar inom Management och IT?
• Stärka kompetensen – proaktiv kompetensförsörjning. Frågan är vad som kan vara relevant. Jag kanske borde börja med en säljkurs…

Där var det slut på idéer.